”Visst känner du dig trygg av mitt vapen?”
Terry Holcomb dunkar sin näve hårt mitt i bröstet.
– Här träffar jag 20 gånger av 20 utan problem. Och jag är väldigt snabb på att dra.
Han pratar om pistolen som han bär öppet i hölster på höften och alltid har med sig så fort han går utanför ytterdörren.
COLDSPRING-AUSTIN, TEXAS.
Det kan han göra fullt lagligt sedan politikerna i delstaten Texas tidigare i år godkände två nya lagar som på ett bräde innebar omfattande liberalisering av vapeninnehav. Nu får vapen bäras öppet på offentliga platser. Tidigare var det ok att bära vapen om man hade vapenlicens men man fick inte visa vapnet.
Nu kliver han in på den italienska restaurangen i hemstaden Coldspring med puffran på höften och cowboy-hatten på huvudet. En och annan blick drar han till sig men ingen säger något.
Han har svårt att förstå varför någon skulle bli rädd för att han bär en pistol öppet. Han har den ju bara för att försvara sig själv och sin familj. Terry skjuter upp hatten i pannan och säger:
– Nästan alla argument mot att bära vapen bygger på känslor snarare än fakta. Våra vapenrättigheter är garanterade i grundlagen. Som ett sätt att försvara familjen men också för att försvara oss mot en regering som försöker ta ifrån oss våra rättigheter.
Terry berättar när han blev intervjuad av en kvinnlig journalist som ställde frågan om han kunde förstå ifall hon kände sig orolig i närheten av hans vapen.
– Jag svarade att jag var övertygad om att hon tvärtom kände sig säkrare när jag var beväpnad. Då sa hon; hur visste du det?
Han ler nöjt åt historien.
– Folk känner sig tryggare runt vapen.
Under intervjun tar han upp pistolen ur hölstret och lägger den på bordet med tre magasin fullmatade med 9 mm kulor bredvid.
– Polisen kommer först när något har hänt. Då är det redan för sent. Jag är inte stor och stark nog att försvara mig mot en buse men med pistolen är det inga problem.
Våra vapenrättigheter är garanterade i grundlagen. Som ett sätt att försvara familjen med också att försvara oss mot en regering som försöker ta ifrån oss våra rättigheter. Terry Holcomb, vapenlobbyist, Coldspring, Texas
Men, undrar jag, varför är det så viktigt att bära vapnet öppet och fullt synligt?
Terry svarar nästan innan frågan lämnat min mun.
– Vapnet avskräcker människor med onda avsikter från att försöka attackera mig. De väljer hellre någon annan. Sedan är det också en bekvämlighetsfråga. Att bära ett vapen dolt innanför kläderna är väldigt obekvämt. Jag måste klä mig på ett särskilt sätt. Bär jag vapnet öppet kan jag ha en större pistol och mer ammunition.
När de inte ligger på bordet framför honom sitter två av magasinen i bältet på den motsatta höften som pistolen sitter på. Varje magasin har 15 extra kulor.
Att Texas ändrade sin lagstiftning beror till viss del på Terry och organisationen Texas Carry som han grundade 2012 i ett försök att övertyga politikerna att ändra det över hundra år gamla förbudet mot att bära vapen öppet.
– Vi satte press på de republikanska politikerna och på några år lyckades vi få dem att driva igenom förändringen.
Att politikerna samtidigt godkände att studenter med vapenlicens kan ta med sig sina vapen in i klassrummen tycker han var ett bra beslut. Han hävdar att de åtta delstater som tillåtit detta före Texas inte har haft en enda incident.
– Faktum är att alla platser där det inträffar masskjutningar är ställen där man inte får bära vapen. Se på klubben i Orlando i Florida eller på Sandy Hook-skolan i Connecticut. Hade några av lärarna där burit vapen så hade de kunnat döda eller försvåra för skytten. Samma sak på gay-klubben. Jag lovar att han inte lyckats skjuta ihjäl 50 personer ifall några andra av besökarna varit beväpnade. Nu var alla hjälplösa offer.
Han ser universiteten bara som ännu en av livets arenor.
– Bara för att någon misslyckas på ett prov så innebär det inte att den personen går runt och skjuter ihjäl folk. Det är löjligt att påstå något sånt. En lag mot vapen stoppar inte dåliga människor som vill göra onda gärningar.
ögst upp på Kailey Moores ryggsäck har hon spänt fast en dildo i form av en stor, naturfärgad plastpenis.
Ett brott som kan ge böter eller fängelse i Texas.
Men att ta med sig ett vapen in i klassrummet är numera helt lagligt.
Det är för att protestera mot detta absurda förhållande som Kailey bär dildon fullt synlig. Inte bara hon förresten. På University of Texas campus i Austin guppar penisattraper i olika färger från var och varannan ryggsäck.
För att understryka sin upprördhet bär Kailey dessutom en vit t-shirt med texten ”Stick it – cocks not glocks” och en stor penis i mitten. I svensk översättning blir det ungefär ”stoppa in den – kukar inte pistoler”.
Tidigare fick skjutvapen inte föras in till skolan. Numera är det en rättighet om vapnet är dolt i en ryggsäck eller på annat sätt.
De som drev igenom lagen anser att den amerikanska grundlagen ger alla amerikaner rätt att bära vapen. De hävdar också att bästa sättet att försvara sig vid en masskjutning är att studenterna själva är beväpnade och kan försvara sig.
Jag tycker det känns oerhört obehagligt att veta att killen som sitter bredvid mig i klassrummet kanske har en pistol i ryggsäcken. Lärarna kommer inte längre att våga ge någon dåliga betyg. Han eller hon kan ju ha en pistol i väskan. Kailey Moore, student vid universitetet i Austin.
För Kailey Moore är det ofattbart hur politikerna kunde stifta en sådan lag.
– Det är helt galet. Hur ska man kunna få stopp på masskjutningar genom att fler bär vapen? Lagen har skapats av vita män för vita män.
Vi sitter utomhus i skuggan där det är 33 grader varm. I solen är det olidligt. Hon flyttar på ryggsäcken och dildon tumlar runt.
– Jag tycker det känns oerhört obehagligt att veta att killen som sitter bredvid mig i klassrummet kanske har en pistol i ryggsäcken. Lärarna kommer inte längre att våga ge någon dåliga betyg. Han eller hon kan ju ha en pistol i väskan.
Kailey känner till flera lärare som har sagt upp sig sedan den nya lagen antogs. De vill helt enkelt inte behöva undervisa elever som kan vara beväpnade.
Allra mest oro känner hon för kompisar som mår dåligt och känner stor press från de tuffa studierna. Hon har redan förlorat tre vänner som tagit livet av sig med skjutvapen. När de nu får ta med sig vapnen till skolan fruktar hon att det kommer att bli vanligare med självmord i skolan.
Lagen gäller alla universitet men de privata skolorna har rätt att avstå från att tillämpa den. Däremot inte offentliga universitet som det i Austin.
Kailey är extra upprörd över att politikerna passade på att anta lagen när studenterna hade sportlov och ingen kunde protestera.
Protesterar gör eleverna nu istället. Det är första dagen på terminen och studentrörelsen Cocks not glocks har satt upp några bord precis utanför en av universitetets huvudbyggnader. Där säljer de oranga t-shirts som på olika sätt driver med dildo-förbudet.
En av studenterna står på muren med en stort, svart penisattrapp i handen och ropar.
– Om ni tycker att det är obehagligt att se en dildo på ryggsäcken hur obehagligt är det inte då att veta att ryggsäcken kan innehålla en pistol.
Universitetets egna poliser står en bit bort och ler roat. Det verkar inte som om de har en tanke på att ingripa trots det lagbrott som utspelar sig framför deras ögon.
– Polisen stöttar oss, säger Kailey. Om alla bär vapen blir deras jobb ännu svårare.
ör University of Texas väcker lagen upp hemska minnen från en masskjutning för 50 år sedan. Då intog Charles Whitman universitetets klocktorn, den högsta byggnaden på området. Därifrån började han prickskjuta på studenter och andra gående. Han kunde ostört hålla på i 90 minuter innan polisen lyckades oskadliggöra honom.
På den tiden hann han döda 14 personer och skada ytterligare 29. Det var en av den tidens värsta masskjutningar.
Nu står Kailey och de andra eleverna och viftar med sina dildor i skuggan av tornet.
– Att lagen trädde i kraft på 50-årsdagen av Whitmans masskjutning var extremt okänslig och ett sätt att visa oss fingret, säger hon.
Så kastar hon några dildos ut i publikhavet. De fångas upp under stort jubel även om några av eleverna verkar lätt chockade.
– Oh, my god, ropar en kille och hela hans kropp ryser av äckel.
Inte bara eleverna protesterar. Lärare och annan personal har bildat gruppen ”Vapenfritt campus”. En av de drivande är historieläraren Joan Neuberger. Vi hittar till slut till hennes kontor på andra våningen i Garisson Hall. Det är ett trångt rum fyllt av böcker från golv till tak. Titlar om rysk historia samsas med böcker om vapenkontroll.
Av 3 000 anställda är det 1 800 som skrivit på ett upprop mot den nya lagen.
– En väldigt hög siffra, konstaterar Neuberger.
Hon berättar att delstatens konservativa politiker försökt få igenom lagen om att tillåta vapen i klassrummen i åratal men lyckades först tidigare i år.
– Det finns människor som tycker att vapen ska finnas överallt och som inte bryr sig om att rätt många andra tycker det är obehagligt.
Hon ser lagen som ett sätt att underminera universitetens auktoritet.
– Det republikanska partiet hade fram till nyligen i sitt valmanifest en skrivning om att det var emot att skolorna lärde ut ”kritiskt tänkande”.
När den nya lagen nu trätt i kraft fruktar hon att det kommer att innebära en helt ny situation i klassrummen. Hon kommer själv att ändra sitt sätt att undervisa.
– Säg att du undervisar om något som är kontroversiellt och där vi vill ha en öppen diskussion. Det kan leda till heta meningsutbyten. Då känns det väldigt obehagligt och otryggt att veta att det kan sitta någon i klassrummet med ett vapen. Därför kommer jag att undvika att ta upp sådana ämnen.
Ingen vet hur vanligt det kommer att bli att studenter tar med sig vapen till skolan. I Texas behöver man vara 21 år för att få en vapenlicens men i många andra delstater är gränsen 18 år och Texas accepterar deras vapenlicenser.
Men för Joan Neuberger handlar det inte om hur många som har ett vapen.
– Problemet är att jag inte vet vem som har en pistol. Statistiken visar att ju fler vapen det finns desto större risk för våld. Jag vill inte ha några vapen i mitt hus men nu blir jag tvungen att ändå acceptera det.
istorieprofessorn rabblar mer statistik som visar att en 21 -åring med fyra timmars vapenträning inte klarar av att ingripa mot en masskjutning.
– Vad jag vet finns det inte ett enda exempel på när någon civil person lyckats stoppa en masskjutning.
Efter varje masskjutning i USA höjs röster för att något måste göras för att skärpa vapenlagarna. Ändå händer det ingenting. Något Neuberger skyller på den mycket starka vapenlobbyn i USA med NRA, National Rifle Association, i spetsen.
– Politikerna är rädda att inte bli omvalda om de begränsar rätten att bära vapen. De vågar inte trotsa NRA som använder sina pengar för att se till att misshagliga politiker inte blir återvalda.
Fler och fler tycker att situationen är ohållbar. Färre och färre amerikaner äger ett vapen. Ändå ökar det totala antalet. Vilket beror på att en liten grupp skaffar sig fler och fler vapen. Joan Neuberger, historielärare på Austin-universitetet.
Ändå tror hon att de senaste årens masskjutningar har ändrat många amerikaners inställning.
– Fler och fler tycker att situationen är ohållbar. Färre och färre amerikaner äger ett vapen. Ändå ökar det totala antalet. Vilket beror på att en liten grupp skaffar sig fler och fler vapen.
Både hon och studenten Kailey tycker det är väldigt obehagligt när någon bär sitt vapen öppet ute på stan, något som numera också är tillåtet i stan.
– Det är som att vapenbäraren säger till mig att jag kan döda dig om jag vill, säger Kailey. Jag blir livrädd.
Joan Neuberger ser det som ett hot mot det moderna samhällets sociala ordning.
– Bara att se någon bära ett vapen öppet gör människor oroliga. Det gäller att hitta en balans mellan individens rättigheter och kollektivets.
jälv går Terry Holcomb aldrig in på en restaurang där han inte får ta med sig sitt vapen. Han är evinnerligt trött på allt tjat om hårdare vapenlagar varenda gång en masskjutning inträffar i USA.
– Vi kommer aldrig att ge upp våra vapen. Jag tror inte regeringen är så dum att de försöker ta ifrån oss dem. Då blir det inbördeskrig. Det kan jag lova.
När vi kliver ut från lunchen håller Terry sonsonen Terry III, tre år i handen. Totalt har Terry och hans hustru Gina sju barn. För alla har rutinen varit densamma. När de fyllt fem år får de lära sig skjuta och hantera vapen.
– Jag tar ut dem bakom huset och lär dem hur man skjuter, hur man tar isär och plockar ihop vapnet. När de fyllt tio år är de utmärkta skyttar.
Jag undrar om han inte är rädd att med så många vapen hemma att någon av barnen ska avlossa ett vådaskott
Terry tar på sig sin mest självsäkra min när han svarar och ler genom de rödlätta skägget.
– Inte det minsta. Barnen vet precis hur man hanterar ett vapen. Förresten är det fler som drunknar än dör av vådaskott. Inte förbjuder vi swimmingpooler för det.
Barnen vet precis hur man hanterar ett vapen. Förresten är det fler som drunknar än dör av vådaskott. Inte förbjuder vi swimmingpooler för det. Terry Holcomb, vapenförespråkare.
lla hans döttrar bär vapen. Hustrun bär vapen. Och så fort sonen James blir 21 så kommer han också att bära vapen.
Jag undrar om han någon gång hamnat i en hotfull situation där han varit tvungen att avlossa sin pistol.
– Nej, men vid ett tillfälle var jag tvungen att visa den. Det var sent på kvällen i Houston. Vi skulle gå tillbaka till hotellet och en hemlös kille kom emot mig och begärde pengar. Jag sa åt honom att flytta på sig men han fortsatte fram mot oss. Då visade jag honom hölstret och pistolen. Han dröp av direkt. Om jag inte haft vapnet hade situationen eskalerat.
Terry ler nöjt vid minnet.